Vi ändrar lite då :)

Istället för att säga upp huset bestämde vi oss för att inreda övervåningen. Vilket vi håller på med. Och nu börjar det se ut som nått :) Vårat sovrum är i stort sätt klart, para lite pill kvar, gillas! :) Sen är det de andra rummet som bara ska få sig lite spackel, väv och färg, och så golv på det med så är det ju snart klart ;)
Lägenheten i Tannefors är uppsagd, så nu blir jag landetbooooooo, (igen) haha men det är fint äre :)

I skrivandets stund sitter dom tre små bredvid mig varav Thilde och Thea är väldigt gnälliga då dom är magsjuka :( Vad dom än fått i sig sen igår har de kommit upp direkt, dom måste ju vara hungriga som bara attans dom små liven :( Men vätske ersättning står på svalning så snart ska jag försöka få i dom lite som dom förhoppningsvis får behålla, håller tummarna!

Jerry är där uppe och håller på, han är verkligen duktig min man :)

Jag och Stralle (som för övrigt med bor här med oss. Som jag gett ett jobb-våran aldelless egna taxi;) haha) ska om en liten stund bege oss in mot Linköping och hämta Sessan på dagis :)


Åså nått helt annat!
När jag tänker på dom fyra åren Wilma var utan sin pappa blir jag arg. För det finns så många frågor om varför, tänkte han på henne, hur kunde han sova med gott samvete när han viste att hans dotter sov någon annanstans - utan sin pappa.. Jag kan inte för allt i världen förstå hur man kan skita i sitt barn. Det är inte bara hans fel, jag var inte den som kämpade ihjäl mig heller för att få saker att funka dom få gånger dom väl träffades. Men jag kan iaf med gott samvete säga att jag faktiskt hörde av mig, försökte iaf lite dock till ingen nytta.
Men nu finns han för henne, och jag försöker tänka bättre sent än aldrig. Men ibland blir jag ändå förbannad eftersom jag inte får några svar, kanske finns det inga svar?
Om vi pratar om Thilde och Thea när dom var nyfödda och små, då blir jag hur ska jag sätta ord på det jag känner.... Svartsjuk... Irriterad... Ledsen... För JAG vill med kunna prata med Jerry om när Wilma var nyfödd och liten.. Jag vill inte vara den som sitter och berättar hennes liv som liten, JAG önskar så mycket att HAN och JAG hade kunnat pratat om det som ett "kommer du ihåg när Wilma var liten" "kommer du ihåg när hon börja krypa".... Kanske dags att släppat... Jag kan ju faktiskt inte hur arg ledsen och irriterad jag än blir emellanåt, aldriig ändra på det som varit, tyvärr!!!!



Nu äre daxs för lite gröt för Mira och vätskegrej för T&T!!
Hej så länge!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0